Det bådar gott!
Blåbärsriset blommar för fullt just nu. Jag tror inte att jag någonsin har sett en sådan fin blomning. Buskarna är dessutom rekordhöga, Ebba försvinner nästan…
Blåbärsriset blommar för fullt just nu. Jag tror inte att jag någonsin har sett en sådan fin blomning. Buskarna är dessutom rekordhöga, Ebba försvinner nästan…
Det är väl inte så fantasifullt just nu att lägga upp bilder på vårblommor antar jag. Men nu kommer det en bild till i alla fall! Dessa små raringar växte vid sidan av en skogsväg när jag var ute på långpromenad med Ebba i Talbyskogen idag. Tyvärr kan inte Dino följa med på långpromenad i skogen längre,
Ebba har aldrig förstått vitsen med att inte dra i kopplet. Eller rättare sagt, jag har aldrig lyckats förklara för henne hur det ska fungera. Och som jag har jobbat! Stannat och väntat tills hon kom tillbaka, godis, klicker, vända, rycka i kopplet (aj, aj!) osv. osv. Allt med lika dåligt resultat. Men en dag
Morgonpromenaden var faktiskt ovanligt vacker. Helt vindstilla och bara minus 1 grad, så hundarna slapp ha sina täcken, vilket uppskattas! Dino får nu Cimalgex smärtstillande varje dag. Han haltar inte lika mycket, vilket ju är bra. Dock ser jag att han har ont i ryggen, för han går liksom lite krum i ryggen (som en
Idag har jag varit med Dino på Animalen igen. Jag har ju skrivit tidigare om att han haltar och det har blivit mer och mer den senaste tiden. Så nu ville vi veta ordentligt vad det är och anpassa medicin och vård därefter. Veterinär Ellen undersökte Dino jättenoga, men som den staffe han är så bet
Eftersom Dino är halt igen och ska till Animalen i morgon, och Ebba hade ont i magen i morse, så har det inte blivit mycket promenerande idag. Så jag tänkte testa om hundarna kunde lära sig att öppna en låda. Den här filmen visar resultatet. Innan vi började filma hade jag tränat hundarna i sisådär
I går tyckte jag att Dinos tass verkade bättre och att han inte haltade så mycket. Likaså i morse när vi tog en promenad så gick han rätt skapligt. Lite vaggande, men inte så mycket. Så jag tänkte att vi kanske ska lugna oss med veterinären. Men när jag kollade tassen när vi kom hem
… har guld i mund. Eller hur var det nu? Inte hos oss i alla fall. För det första: Ebba tycker att jag har sovit klart kl 05:00. Då hoppar hon upp i sängen och överfaller mig. Slickar mig i öronen och trampar på mig överallt. Suck. Då går man väl upp då och fikar.
Nu är allt avklarat. Operationen gick bra, liksom läkning och konvalecens. Så nu är vi på banan igen. Jag vill gärna tro att Ebba redan är förändrad. Hon är i alla fall glad och pigg och rätt stabil ute. Ja rent av lite lugnare vid hundmöten! Fortfarande hässjar hon när hon åker bil, men mest
Idag är det söndag så nu har det gått tre dagar sedan Ebba opererades. Jag antar att allt har gått enligt planerna, men visst har det varit och fortfarande är jobbigt. Vi fick hem en drogad Ebba som var orolig på kvällen, men efter en liten kiss ute klockan kvart i elva så sov hon