Nisse

Det bästa man har sätter man på bordet

I går tänkte jag finslipa planeringen inför fortsättningen av nybörjarkursen. Det blir ju en del papper, så jag flyttade ut allt till köksbordet…inklusive en Nisse. 🙂

Nej, han är inte bortskämd och får göra som han vill. Det bara ser ut så… 🙂

Han har utvecklats till en väldigt personlig liten herre. Glad och positiv för jämnan. Jo, vi har ju fortfarande en del jobb med hundmöten, men det går bättre och bättre, och han kan umgås och leka med andra hundar. Bara han får tid att kolla hunden först. Då är han hur bra som helst.

Det finns en uppsjö av metoder för att hantera hundmöten, och jag har provat många. BAT (Behavior Adjustment Training) är det som funkar bäst för oss. Det finns mycket att läsa och lära sig om BAT. Det är bara att Googla!

Häromdagen skulle vi passera ett hus där det bor en aussie som skäller rätt mycket. När vi upptäckte att hunden var ute så stelnade han till direkt. Jag tvärvände och han följde lugnt med, inga ögonkast bakåt eller stel attityd. Det verkade som han bara tyckte det var skönt att vända. Så det går absolut mycket bättre och jag har som mål att han aldrig ska drabbas av att ”hamna på djupt vatten”. Det bli ju ganska uppenbart att man så fort som möjligt ska bort från obehaget om man tänker så. Man börjar ju inte äta godis om man håller på att drunkna? Godiset kommer när man är trygg på torra land igen.

Nedanstående bild är ett urklipp från BAT Introduktion.

Natur · Nisse

Vintersol

Idag är det en helt underbar vinterdag! Det är c: 4 grader kallt, och solen strålar från en klarblå himmel. Då är det lätt att klara av vinterns påfrestningar!

I förmiddags var jag på Hälsan Östertälje där jag fick mitt träningsprogram och fick testa övningarna för första gången. Det känns att jag inte har tränat på länge. Å ena sidan är övningarna mycket enklare än vad jag har gjort tidigare, men å andra sidan är dom ändå jobbiga eftersom jag är så otränad. Det ska nog bli bra det här!

Efter lunch tog jag Nisse på en lång promenad runt Högantorps vattenkvarn. Det känns i kroppen nu att jag har gjort mycket mer än vanligt, men det är en skön känsla. Jag vill verkligen komma igång och känna mig i form igen.

Några bilder från dagens prommis:

Hästarna hade en skön stund i solen
Vad är detta för litet hus som står mitt i skogen?
Högantorps vattenkvarn
Nisse är nog lite trött här…
Nisse

Skruttgubbe

Vi väcktes abrupt i morse kl 04:15 av att Nisse kräktes. När Dino var sjuk, så kräktes han alltid i våra sängar, men Nisse har ändå vänligheten att gå ned ur sängen och kräkas på någon matta. Helst den fina mattan i vardagsrummet…

Men vad var det som kom upp? En brunsvart gummibit c:a 2,5 cm i diameter, lite böjd som innanmätet av en tennisboll ungefär. Men materialet var tunnare och vi har inte sett att han har slaktat någon tennisboll, bara mina skosulor. Och dom var inte av det materialet.

Vi hoppas att allt har kommit upp och att han mår bra nu. Han har varit låg en tid, kanske har den där grejen legat i magen ett tag? Men han har ätit och druckit och magen har funkat som den ska. Skumt. Nu håller vi superkoll på honom så klart. Han är lite lugn, men inte dålig och att åka till veterinären känns lite overkill i nuläget.

Skruttig eller bara morgontrött som vanligt?

Blandat · Nisse

Det gick bra!

Nyårsafton 2018

Det gick bra!

Med 13 års dåliga erfarenheter i ryggen så bävade Janne och jag för nyårsafton. Det skulle ju bli Nisses första nyårsafton utan Dino.

Vi åt en god nyårsmiddag och gick så småningom till sängs – långt innan tolvslaget. Vi är inte några kvällsmänniskor som bekant, och vi skulle ju garanterat vakna vid tolvslaget i alla fall…

Så jag proppade in headsetet i telefonen och lyssnade på en bok. Janne somnade. Jag somnade också vid 21.30. Klockan 22 var det någon som tyckte att det var dags att köra iväg sina fyrverkerier. Janne och jag vaknade, men Nisse sov gott vidare! Vi somnade om och vaknade igen strax före tolvslaget. Nu började det ju smälla förstås, men mycket mindre än vanligt. Det verkar som att några Viksbergsbors bön på Facebook om ett fyrverkerifritt Viksberg hade hörsammats!

Nisse låg lugnt kvar i sängen och reagerade inte över huvud taget! Det var nog Janne och jag som var mest oroliga! Kl 00.25 var det knäpptyst i Viksberg, kanske mullrade det borta i Brunnsäng och i Ronna, men vi somnade gott. Eller ja, jag somnade inte förrän halv två, men det kan bli så när man har varit vaken mitt i natten. Det känns inte jobbigt idag i alla fall.

Hoppas, hoppas att det fortsätter så här bra för Nisses del i framtiden!

Nisse sover gott!
Nisse sussar gott! Man ser sladden till mitt headset nere till höger… 🙂
Foto

Morgon vid Mälaren

Det är visserligen ont om gatubelysning i Viksberg, men det kompenseras med råge av all julbelysning!

I morse gick jag än en gång min favoritväg Örnstigen, som går längs med Mälaren. Så småningom kommer man fram till en badplats där jag har tagit hundratals bilder, men sällan i mörkt vinterljus, så här kommer en sådan! Visst är det vackert?

Utsikt från badbryggan ut över Mälaren. Viksberg till höger och Kiholm till vänster.
Nisse

Hundfik

Det har öppnats en ny djurbutik i Weda. Den heter Amiga Djurcenter och ligger precis bredvid Ingo-macken. Där kan man, förutom köpa djurprylar, även fika med husse och hund!

Jag tänker ju alltid på att Nisse ska få så mycket social träning som jag orkar med, och det här var ett bra tillfälle! Janne, jag och Nisse åkte alltså dit och gick och fikade. Nisse skötte sig exemplariskt. Först var han lite hässjig, men det gick över och han var bara lugn och fin hela tiden!

Vi var i och för sig helt ensamma i butiken, så vi fick inga egentliga störningar, men det var ju en ny miljö i alla fall. Ibland strosade han iväg från oss där vi satt, men kom tillbaka när vi kallade på honom.

Han fick en god ”Hundtallrik” att mumsa på, vilket uppskattades! På bilden ser det ut som att han har sorterat bort skinkan, men allt gick ned – till och med gurkan!

Mumsigt!
Mums!
Natur

Äntligen snö

Äntligen har vi fått snö och genast blir vintern mycket lättare att uthärda. Jag tog kameran med mig ned till vattnet och hoppades på att få några bra bilder.

Jag hittade en koltrast mitt i det vita. Tyvärr hade jag bara minsta zoomobjektivet på kameran, så skärpan blev inte hundra. Alltid är det något som är man grämer sig över! Men det spelar ingen roll! Koltrasten satt snällt kvar och kikade på mig medan jag fotade.

Koltrasten hittade några gamla äpplen att festa på.

Ett av mina favoritmotiv nere vid Mälaren. På andra sidan ligger Kiholm.

Nisse

Ett steg framåt och två steg tillbaka

 

Just nu har vi kört lite fast i träningen. Egentligen ligger väl felet helt och hållet hos mig, men det är svårt att ta sig ur svackan när jag inte vet hur.

Nisse är ju reaktiv mot andra hundar. När han får syn på en hund så blir han väldigt utåtagerande. Jag backar eller vänder tills vi har tillräckligt stort avstånd mellan oss och hunden – och det blir långt!

Jag har jobbat jättemycket med skvallerträning, dvs jag klickar och ger smaskigt godis så fort han spejar in någon hund. Sedan när han börjar titta på mig så blir det jättemycket klick, beröm och godis. Men det händer liksom inget! Det blir inte bättre!

Ibland funderar jag på om jag faktiskt daltar för mycket. Ja, nu är jag kontroversiell, jag vet. Förr var det ju väldigt mycket ledarskap och bestämdhet mot hundarna, och det var väl inte heller bra. Men om man alltid daltar med en osäker hund – blir den mindre osäker då? Kanske den behöver mer trygghet? Hur vet jag hur Nisse uppfattar mig? Han kanske uppfattar mig som osäker? Jag vet faktiskt inte hur jag ska bete mig. Jag kan ju inte fråga honom!

Nu idag fick vi ett sådant där möte igen när jag backade långt upp på en slänt, men han var ändå superstressad. När hunden hade försvunnit så hängde han i kopplet så mycket han orkade. Så började jag träna lydnad och fokus. Ja, han var i alla fall mer uppmärksam på mig under resten av promenaden…

När vi kom hem så fortsatte jag med NoseWork-träningen. Det går inte heller framåt. Jag tycker inte att han har kopplat eukalyptus-doften med godis och belöning. Ja, ja… vem har sagt att det ska vara lätt?

Hur vill du att jag ska göra Nisse?
Blandat

Nationalmuseum

Igår var Åsa och jag på Nationalmuseum. Egentligen skulle vi har gått dit på min födelsedag, men då var jag ju däckad av influensasprutan.

Vintern har kommit och jag var lite för lättklädd egentligen, så vi tog tunnelbanan till Kungsträdgården i stället för att gå hela vägen från Centralen. När vi närmade oss Nationalmuseum blev vi lite överraskade. Det var en lååång kö in! Klockan var precis före öppningsdags så vi behövde inte stå ute så länge. Eftersom det är gratis inträde så gick kön ändå fort när dom öppnade och Nationalmuseum sväljer mycket folk. 

Sedan vandrade vi runt bland tavlor och skulpturer. Det är så mysigt att gå där inne men efter ett tag blir man liksom lite blasé och orkar inte ta in allt. Men jag fotade en del, så det har jag kvar i alla fall. 

Vi hade tänkt äta lunch på Nationalmuseum, men det var ju bara att glömma. Kön var nog lika lång in till restaurangen som in i muséet! Så vi gick en promenad bort till en mycket trevlig om än trång libanesisk restaurang som heter Lebanon Meza Lounge.  Jag gillar verkligen den sortens mat. Den är så fräsch och smakrik!