Igår morse vändes tillvaron lite upp och ned för oss när Janne ramlade handlöst i vardagsrummet! Han satt i soffan och reste sig upp för att visa mig en sak på telefonen. Jag var i badrummet och hörde bara ett brak och ett skrik! Han har ju problem med sina fötter och är allmänt ostadig så på något sätt var ju detta väntat tyvärr. När jag kom ut ur badrummet låg Janne på golvet och stönade ”Min rygg, mitt knä!” Jag hämtade en kudde och la under hans huvud. Sedan gjorde vi ingenting på ett tag, för han hade så ont. Men sedan började vi försöka få upp honom igen. Efter 20 minuter lyckades han hasa sig mot soffan och häva sig upp på soffkanten. Som tur är så har vi en rullstol hemma och vi lyckades få över honom i den. Sedan rullade jag in honom i sovrummet och vi lyckades få honom i säng.

Sedan gick det ett par timmar. Han lyckades med mycket smärta ta sig till toan två gånger, men ju längre tiden gick ju mer olidlig smärta fick han. Så till slut ringde han 1177. Men dom sa att han skulle ringa 112 i stället.

112 lovade att skicka en ambulans. Efter en cirka en halvtimme kom det en ambulans med två mycket trevliga, unga flickor. Ja alla är ju unga nuförtiden. Konstigt… Dom undersökte Janne och bestämde att dom skulle lägga honom på en spineboard, vilket är en hård bräda som man lägger folk på när man misstänker ryggskada. Men dom kunde inte ordna det själva, så dom ringde efter mer hjälp och efter en stund hade vi två ambulanser utanför huset.

Så nu var det fyra unga tjejer som med gemensamma krafter baxade upp Janne på brädan. Oj, vad han skrek! Men ut kom han till ambulansen och dom åkte iväg till Södertälje sjukhus kl 13.00.

Väl inne på sjukhuset skickades han på ct-röntgen. Jag åkte dit, men dom sa att det kunde ta lång tid innan svaret kom, så jag åkte hem igen. Klocka 17 meddelade röntgen att han inte hade någon ryggskada, men en fraktur i knäet.

Dom satte på honom en sorts skena över hela benet, så han slapp gips. Under 6-8 veckor så får han inte belasta benet!

Men dom ville egentligen att han skulle stanna kvar några dagar. Fast Janne ville ju hem förstås, och kl 21 var han hemma igen med hjälp av en liggtaxi.

Han har faktiskt sovit i natt, men han har otroligt ont i ryggen. Nu har vi rensat lite runt i huset så att han ska kunna ta sig fram med rullstolen. Han har dock så ont i ryggen så han ligger helst.

Ja, så kan det bli. Man vet aldrig vad som händer. Ena sekunden håller man på med lite vardagliga sysslor, och i nästa sekund är allt upp-och-ned. Men vi är ju självklart tacksamma över att han inte fick en fraktur i ryggen också. Så det ska nog ordna sig det här!